Arkiv för framtida internetarkeologer.

religion

Integration kontra assimilation

Handlar debatten om täckande slöjor och burkor egentligen om vår syn på integration kontra assimilation? Är själva vattendelaren inte omsorg för kvinnor utan snarare synen på de avvikande och därmed de accepterade? 

För om vi strävar efter integration kan budskapet bara bli: klä dig som du vill men kom inte och gnäll om du finner dig oanställbar av den anledningen. Det vill säga; ansvaret är ditt och inte andras bekymmer hur du väljer att finna dig tillrätta i ett samhälle. Som man väljer har det konsekvenser. Strävar vi efter assimilering blir budskapet naturligtvis ganska enkelt förbud, då assimilering är att eftersträva likhet, inte mångfald eller olikhet.

Kanske en dum fråga i allt detta, men hur stort är problemet? Hur många kvinnor i burka, dvs med täckt ansikte i Sverige aspirerar ens på att söka anställning på öppna marknaden? Jag känner ingen som bär burka, har bara sett dem på håll och aldrig någonsin i offentliga sammanhang bortsett från Halal-TV. 

Därför är debatten i sig intressant som fenomen, det är något annat som sker mellan raderna som inte alls handlar om burkor och whatnots. Så även debatten om möjligheten eller omöjligheten att ha Sharialagar som ett parallellt juridiskt system och med den en ofrånkomlig debatt om en avhandling. Tål den liberala staten något sådant? Nej, tycker antagligen de flesta icke-muslimer, det vore ju otänkbart eftersom det står i motsats att individen är rättsubjekt, inte traditioner och kollektiv. Däremot bör det stå vuxna människor fritt att försöka leva strängt och knäppt på vilket vis de behagar på en privat kontrakterad nivå. Vilket jag håller med om principiellt, men det beror på hur man argumenterar emot sådana förslag. Att attackera Mosa Sayeds doktorsavhandling i juridik, Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige för att den är utförd på juridiska institutionen och inte t ex inom den teologiska, tillhör dessvärre inte de bättre argumenten från Dilsa Demirbag-Sten. Det argumentet hör nog mest hemma i avdelningen för kuriosa sidospår för att smasha fack.  

Men det underliga, det riktigt underliga, är att vi redan har lagar som principiellt liknar Sharia, där religiöst färgad tradition och kollektiv står över individen i juridiken. Till dessa hör exempelvis brottsbalkens föremål sexköpslagen och bruk och innehav av narkotika. 

PS. För att inte tala om ordningslagen som berör dans och dryck, och den tillhörande hysterin kring människor som rejvar i skogen.

(Förresten så undrar jag över kuriosa sak. Hanne Kjöller gjorde ju någon slags magoperation för sin fetma, och jag antar att det bekostades av Landstinget. Anledningen att jag tänker på det är det smått absurda med att tro att deprimerade och utslitna människor bara behöver rycka upp sig och inte sitta "passiva" vid köksbordet och belasta sjukförsäkringssystemet. Så enkelt är det inte för alla. Rimligtvis borde hon kunnat banta istället för att belasta vården med sin onödiga fetma. Jag säger inte att hon har fel, jag bara undrar över självinsikter. Verkligen en parentes på detta, men ändå, jag förstår inte varför ingen säger något.)

 

Syndicate content