louisep.net | frihetspropaganda 3.0

eller Globaliseringen och Den fjärde statsmakten

(Jag kan inte välja rubrik idag, det kan ha att göra att jag inte är riktigt säker vad jag vill med den här texten, eller snarare det här grubbleriet.)

Grubblade en del så här nu i samband med bloggningshypen att även om det troligen är starkt överdrivet att 'bloggarna' påverkar dagspolitiken är det ändå inte helt fel att mynta 'bloggandet' som  den fjärde statsmakten efter media som är den tredje statsmakten. Givetvis gälller inte detta endast sk politiska bloggar,  även 'kattbloggar' rum här, för även 'kattbloggare' har ibland väsentliga saker att säga som är relevanta i en politisk värld förutom att deras katter är söta och roliga.  Tanken fyller mig med ett slags hopp, och med en trevlig känsla av Hayeks resonemang om den spontana ordningen. Inte bara det, bloggandet och arenan där bloggarna möts är den totalt anarkistiska formen för en civilisation, ja, bloggandet är faktiskt en civilisation. Även om Hayek nog inte skulle hålla med mig i den anarkistiska synen så skulle han nog medge att bloggandet (och alla andra slags nätbaserade 'nyheter' och analyser, prat och utbyte av inormation) är en imponerande demonstration av hur människor bygger ordning ur kaos, helt utan statens ingripanden (än så länge och givetvis inte självklart runt om i världen).

Det finns ett slags existerande strypgrepp på globaliseringen i form av informationsflödet. Då syftar jag på den typen av filtrering och snuttifiering av nyheterna som styr det vi får veta och det som vi inte får veta.  Som vanlig människa är man beroende av 'fair and balanced', men vi kan aldrig vara säkra på att det är det vi serveras. Nyheter och analyser är alltid i andra-tredje-fjärde hand. Vi är beroende av ett brett spektrum av alternativa kanaler så att vi kan filtrera och fundera över rimligheten och genom processen ana oss till (som vi tror) det närmaste sanningen vi kan komma. Media är en stor del av globaliseringsprocessen. 

Oavsett utbyten av studenter, forskare och ökade kontakter på annat sätt -  till exempel i form av internationella företag osv. så är nyhetsrapporteringen tillsammans med alternativa media en stor del av hur den sk globaliseringen kommer att se ut i framtiden, och hur den kommer utveckla sig. De formar till stor del hur vi kommer att tycka och tänka. 

Om vi tar de mänskliga rättigheterna (nu syftar jag inte på de grundläggande rättigheterna i mening naturrätten utan på FN's definitioner, MR förkortat), så utvecklas försvaret av dessa snabbt. Vi har nationella centra, internationella organisationer, folkliga rörelser, och mellanstatliga organ. Det krävs att man övervakar internationellt medan det på samma gång kan tyckas tämligen okontroversiellt...eftersom ingen anser väl att man är för kränkningar? Det är ändå ett stort problem att försöka globalisera frågan om de mänskliga rättigheterna, eftersom normerna för MR är huvudsakligen västerländska, och skall spridas över kulturella gränser. Finns det bara en norm, finns kärnan. Varför skulle t ex Afghaner acceptera de västliga normerna för västliga MR-normer, när väst inte skulle drömma om att anta afghanska normer för medborgares rätt och plikt?

Globalisering sker väl inte bara för en enda part som lyckas sprida sina ringar på vattnet, och vid vite? Om det i sanning skall kallas globalisering? 

Det var det ena problemet. Det andra problemet är att MR har en tendens att följa det politiskt korrekta, eftersom det är där de ekonomiska och politiska resurserna finns och det är alltid lättare att fördöma andras övergrepp än de egna. Det finns en speciell tendens till koncentration av politiskt korrekta, läs moralister, i väst. Låt oss se sanningen i vitögat - MR underordnas den västliga ordningen. Det är en västlig uppfinning, hur god och lovansvärd den är är den inte självklar. Men man sprider inte evangelium genom självgodhet.

Ett exempel är hur vi i väst ser på kvinnlig omskärelse. En dimension som är mycket lätt att fördöma. Men vi förändrar mycket lite genom att bara fördöma.

Och hur kan jag säga det? Jo, titta på nyhetsbevakningen från de stora bolagen och från vår statstelevision. Vad jag även vill åskådliggöra är att de som skriker på polis och militär och fördömer de jädrans 'terroristerna' (eller de som springer runt med vapen och skjuter för någon idé) utan att ta reda på bakgrunden, kontexten, orsakerna osv. och som ser allt som en fråga om goda eller onda inte är något annat än moralistens ytliga behov av politisk korrekthet. Därför behöver vi information som också ger oss den 'andra' bakgrunden, som tillgodoser något annat än en ytlig moralistisk ställning. Vi kommer aldrig ifrån terrorism eller lyckas aldrig sprida MR-globaliseringens evangelium om vi inte har ett utbyte mellan olika synsätt. Man implementerar inte MR genom att slå folk i huvudet, mer kanske genom att ställa sig frågan, 'varför' och 'hur'?

Jag menar inte att man ska acceptera terrorister eller kvinnlig omskärelse, men just för att det så självklart fördömande behövs ett steg till, att försöka förstå varför för att kunna angripa och förändra. Och jag riskerar att låta självgod. Jag vet.

Men där i globaliseringens storm är inte bloggandet riktigt än, den är av språkliga skäl och för människors tendens att prata med de som står närmast, nationella företeelser än så länge i huvudsak. Men det är inte så illa faktiskt. Om vi tror på våra ideer om vad de nu än kan vara, mänskliga rättigheter t ex som jag nämnt här, kanske man ska börja i sin närhet. 

Och snart är väl podcastingen här också. (jag hänger inte med!)